Jag är inte helt säker på hur jag känner inför det här med att jag har gått och blivit morgonpigg. Nog för att det är himla trevligt att slippa släpa sig ur sängen varje morgon, men jag orkar ju inte vara uppe längre för att jag går upp tidigare. Jag orkar vara vaken lika många timmar som tidigare totalt, vilket innebär att när klockan slår tio så är jag totalt däckad. Å andra sidan finns det en viss charm i att vara vaken lite före alla andra och sitta och känna lugnet innan staden vaknar till liv. Jaja, jag går ju inte upp så himla tidigt men numera börjar jag vakna av mig själv kring 6-7 tiden. Idag orkade jag inte ligga kvar längre när klockan närmade sig 8 så jag smög upp och skickade iväg lite jobbmail medan Iza och Jonathan sov. Jag har ju en bröllopsfotografering om ett par veckor och jag hinner inte träffa brudparet innan dess, så då är det ju viktigt att kommunicera och försäkra sig om att en har fått alla önskemål och förstått allt rätt innan den stora dagen.