Jag var nog lite optimistisk när jag tänkte att vi skulle hinna längre med barnrummet idag. Att shoppa tog nästan hela dagen. Men nu har vi äntligen alla möbler vi behöver. Vi köpte ett skötbord i fint skick begagnat och resten på IKEA. Jag hann i alla fall stryka omgång tre av färg på de två väggarna och vi har testat att möblera om lite. När vi monterat och ställt in den sista möbeln får vi se om vi ska möblera om igen. När vi bestämt oss för hur möblerna ska stå ska vi sätta upp tre hyllor, himmelsängen, mysbelysningen och taklampan ska förstås upp. I morse satt jag i gungstolen och bara myste en stund. På eftermiddagen sedan vi kom hem från shoppingrundan har jag dock inte fått någon riktig ro och sprungit runt och pulat lite med allt. Nu ska jag försöka lugna mig lite och krypa i sängs. Har lite att förbereda inför ett möte imorgon bitti innan jag åker till jobbet och då är det bra om jag kommer upp i tid. Bjussar på en bild på magen i sidled också. Imorgon går jag in i v 24. Galet!

Barnrummet börjar äntligen få lite mysfaktor. Tapeterna är på plats, de vita väggarna behöver strykas en gång till, gungstolen och spjälsängen är på plats och sängen är bäddad (och provlegad?). Imorgon ska vi köpa mer färg, lampa, sätta upp lite belysning, mobil osv. för att få till den sista mysfaktorn. Känns så himla häftigt och overkligt att det kommer ligga en lite människa i den där sängen efter jul. 

Den här dagen ägnar vi åt att renovera barnrummet. Vi har målat väggarna tills färgen tog slut.Det är lite flammigt fortfarande så vi behöver köpa mer färg imorgon. Vi har börjat tapetsera med ugglor med en tapet som inte gick att mönsterpassa eftersom tapeten inte var korrekt. Men jag tror att det kommer bli himlans fint ändå. Imorgon när vi köper färg ska vi även köpa en lampa och himlasäng. Det känns som att det är ett bra tillfälle att ta tag i detta nu för jag känner att kroppen blir tröttare för varje vecka som går. Om någon månad hade nog Andreas fått göra det mesta. Det blir nog svårt att klättra på stegar och ha sig när jag har passerat sjunde månaden. Jag hade dock glömt hur mycket jag hatar att tapetsera med papperstapeter. De blir fuktiga och går sönder så lätt. Blä. Men ni ska få bild på helheten när det är klart sen. 

Sedan vi installerade vårt hemlarm har A flertalet gånger, om än oplanerat, testat att larmet funkar. Vi kan nämligen larma nedervåningen när vi går och lägger oss på övervåningen. När han sedan går förbi kameran på morgonen är han går upp för att göra sig i ordning för jobbet (före mig) går larmet. Effektiv väckarklocka. Idag stekte han sparris i smör och gick därifrån, vilket resulterade i att brandlarmet gick. Eftersom vi har sammankopplade larm så tjöt det i hela huset. Och varje gång larmet går så ringer de från larmcentralen för att se om det är falsklarm eller inte och då får vi säga vårt lösenord. Precis som vanligt ringde de idag när brandlarmet gick och samtidigt som A pratade försökte han stänga av brandlarmet. Då säger larmoperatören "Ja, nu satte du igång överfallslarmet också...". Jag höll på att dö av skratt. Nu har vi verkligen testat alla funktioner som larmet erbjuder mer eller mindre.

 

Det ska väl börjas i tid med att se till så plutti utvecklar rätt musiksmak. Just nu sitter vi och lyssnar på Emil Jensen. Förutom låten i videon ovan lyssnar vi på Fått något i ögat som skrivits inför årets val och också är värd att lyssna på om en inte gjort det. Annars har jag knappt haft någon lust alls att lyssna på musik under graviditeten. När vi var i USA och min farbror spelade piano så sprattlades och skuttades det något väldigt i magen. Just nu är det lite lugnare sprattlande. Jag har börjat bli sådär trött igen på kvällarna som jag blev i början. Jag närmar mig tredje trimestern om några veckor så det är väl kanske inte så konstigt. I helgen ska vi passa på att tapetsera klart i hallen så att vi sedan kan börja med barnrummet. Jag är ju så himla sugen nu när vi har tapeterna och det mesta av inredningen.

Jag överlevde första dagen på nya jobbet, fast det kändes lite som om jag själv skulle börja gymnasiet emellanåt. Spänningen och förväntan var så hög och jag mindes hur det var när jag själv stod där och väntade på uppropet. Det är korta dagar denna vecka vilket är skönt för eleverna för jag förstår att de är mycket information att ta in. Det är det för mig också! Just nu sitter jag tillbakalutad och försöker ge magen så mycket utrymme som möjligt. Den växer så snabbt att det känns i hela magen nu. Det liksom spänner och drar och en kan känna hur magmusklerna sakta sträcks. Nu ser jag fram emot Ullaredsbesöket och lite nya toppar så jag kan variera mig med valet av kläder på morgonen. Har ungefär tre toppar att växla mellan just nu.

Imorgon gör jag första dagen på nya jobbet. Sen jag kom hem från sjukhuset har jag ägnat den mesta tiden åt att vila och återhämta mig så jag ska orka. Det är i princip samma jobb som jag har gjort tidigare med samma person men på en helt ny skola. Självklart är det alltid lite pirrigt att börja på en ny arbetsplats med nya kollegor och nya rutiner. Men det kommer nog gå hur bra som helst. I helgen åker vi till Ullared för att shoppa till bebis, bebisrum och kläder till den växande magen. Ett tydligt tecken på att det är något som växer där inne är att min navel i stadig takt arbetar sig utåt. Jag gillar verkligen inte navlar. Helst får ingen peta på min, så jag hoppas att jag slipper en såndär utstående navel som vissa får. Annars rullar graviditeten på i en rasande fart. Men det känns fortfarande overkligt att det ska bli en liten bebis som resultat.

Inatt har jag sovit så kasst så det är helt galet. Var nog uppe fem eller sex gånger för att hämta te eller annat för att försöka lindra den förbaskade hostan. Dessutom har nu öronontet spridit sig till båda öronen vilket innebär att det gör ont att ligga på sidan. Problemet är ju att jag varken kan ligga på mage eller rygg nu när jag är gravid. Ringde till VC i morse och kvinnan som svarade var så gullig så hormonmonstret började böla. Jag är så trött och slut att jag liksom inte finner något slut på det. Hoppas kunna utreda om det är öroninflammation på båda eller ett öra så jag kan få något mot det och även höra om det finns något mot hostan som funkar för gravida. Så trött på att vara sjuk nu!

Jag tänkte igår att jag skulle undvika att sova på dagen så jag kunde sova på natten. Gick inte riktigt enligt planerna. Jag feberyrade större delen av natten och hostan höll mig vaken. Sov i korta skov som präglades av oroliga drömmar. Vid tre-tiden gick jag ner och tog en alvedon och la mig i gästrummet som är lite svalare. Lyckades då sova lite bättre men fortfarande dåligt. Som gravid ska man ju helst undvika allt vad nässpray och hostmediciner heter. Rasmus har hållit mig sällskap de senaste dagarna då jag varit sjuk i alla fall. Men jag fick  det positiva beskedet i morse om att jag fått jobb. Jag ska dit på måndag eftermiddag och bli introducerad. Ska bli spännande!

I ungefär samma skede som illamåendet släppte försvann också nästan allt sug för godis och sötsaker. Jag kan äta en liten bit då och då men för det mesta tycker jag att bara tanken på det blir för mycket. Istället är jag nästan konstant sugen på frukt. I USA hade de färdiga fruktsallader att köpa, åh så gott! Just nu har vi inte så mycket mat alls hemma vilket rimmar dåligt med att jag är hungrig hela tiden. Flygplanen och helikoptrarna flyger fortfarande skytteltrafik över huset men ikväll ska vi försöka ta oss in till Fagersta för att handla lite mat. Eftersom det brukar vara mest kritiskt under dagen försöker vi ta det så sent som möjligt. Rasmus är för övrigt överlycklig över att vi är hemma och kommer med jämna mellanrum uppspringandes från verandan, skrikandes och vill ha kärlek och närhet. Det känns sååå himla skönt att få vara hemma.

Många har hört av sig och undrat hur det har gått för oss med tanke på branden kring Sala som sträckter sig ända till Virsbos utkanter så jag tänkte uppdatera lite om hur läget sett ut för oss. Det blir antagligen lite osammanhängande så jag sovit oroligt efter att varit på resande fot i 1½ dygn och varit väldigt stressad.
Vi läste nyheterna när vi var borta och har följt nyheterna redan från början och hållit oss så uppdaterade vi kan. När vi såg i tisdags att branden var kritiskt nära Virsbo och hört oss för med människor hemma så bestämde vi oss för att boka om biljetterna och åka hem fyra dagar tidigare. Många tyckte vi skulle stanna eftersom vi inte kan göra mycket mer här men oron var för stor för att vi skulle stanna. Vi blev bara mer oroliga och skulle inte kunna njuta av resten av vistelsen alls. I dagsläget så vattenbombar de utanför Virsbo och läget för vårt område ser stabilt ut. Vi kan höra helikoptrarna åka skytteltrafik ovanför huset. Men för något dygn sedan var Virsbo så rökfyllt att man knappt såg runt knuten på huset meddelade grannen. Så vi har tagit det säkra för det osäkra och packar ner sådant som är ovärderligt så som bröllopsfoton, kattbur och annat ifall att vi måste flytta på oss. 
Igår kväll somnade jag med kläderna på när jag tittade på kvällsnyheterna. Jag vaknade vid två-tiden av att jag drömt en hemsk mardröm och insåg att A inte fanns i sängen med mig. Istället satt han uppe och vakade över läget för att se om vi skulle behöva åka med mig någon annanstans. Men när jag klev upp kom han äntligen och lade sig. Liten i magen som har fått känna min stress har varit en riktig liten sprattelapa det senaste dygnet.
Jag vill också tillägga att vi är oerhört tacksamma till alla som erbjudit oss hjälp på olika sätt med skjuts från arlanda, erbjudande om boende eller att hämta katten. Det har varit ovärderlig de senaste dagarna.