Nu har vi klickat hem 21 st tygblöjor som vi nu bara väntar på att de ska dimpa ner i postlådan. Vi har disskuterat mycket fram och tillbaka hur vida vi ska använda engångsblöjor eller tygblöjor och kommit fram till att det är bättre för såväl miljö, plånbok och bebisrumpor med tygblöjor. Med 21 stycken räknar vi med att behöva tvätta ungefär var tredje dag (inte mycket oftare än idag med andra ord). Vi kommer också ha några engångsblöjor för tillfällen då vi t ex reser bort. Men det känns som ett klokt beslut. De blöjor vi valde kostade strax under tusenlappen för allihopa och går att använda till alla barn under hela blöjperioden. Att köpa pappersblöjor kostar i snitt mellan 10'000-20'000 per barn. Snart är det ju bara bebisen som saknas. Om det inte visar sig vara en kattunge förstås!

Vet inte om jag ska påstå att mitt tillvägagångsätt här hemma är klokt eller korkat just nu. Jag får vila i typ en vecka, så orkar jag göra ett ryck att städa ett rum eller ta tag i någon syssla som måste göras. Sedan får jag ont i kroppen och måste vila ungefär lika länge igen. Men nu är det å andra sidan bara 13 veckor kvar tills hon beräknas vara här, vårt lilla under. Känns som om denna veckan kommer gå snabbt för jag har en del att se fram emot. På tisdag väntar tydligen en överraskning från A, på onsdag börjar FUB (föräldrautbildningen) och på lördag väntar tydligen ännu en överraskning. Bortskämd, javisst! I slutet av månaden ska vi åka på en lite kombinerad babymoon och hälsa på bror i Norrköping. Vi har nämligen en hotellvistelse som bar gäller till i vår som dessutom gäller i bland annat Linköping. Så planen är att boka en natt på hotell i Norrpan, umgås och ha trevligt, åka till Linköping och bo på hotell där, genom presentkortet. Och förhoppningsvis träffa Malin och hennes lilla bebis om den hunnit komma. Skönt att bara komma bort ett par dagar och slippa tänka på städning, laga mat osv och bara njuta av varandras sällskap med andra ord.

Imorse var jag med i radio och önskade en låt till M och A i Morgonpasset i P3. Snornervöst, men jag tycker ändå att det gick bra. HÄR går det att lyssna om en skulle vilja det. Välj dagens avsnitt och spola i så fall fram til 1:28 så kommer jag efter låten. 

När jag var på väg till jobbet i morse fick jag ett samtal som kort och gott resulterade i att jag inte behövde börja jobba först klockan 12. Satt och stressade i mig frukosten i stunden och kunde med gott samvete helt plötsligt bara sakta ner tempot lite. Kröp upp i soffa med katten och filosoferade en stund innan jag började med dagens göromål. Dock missar jag ju min planerade sovmorgon imorgon istället. Men sånt är livet. Problemet är att jag mitt på dagen har mest energi och blir sådär sugen på att rensa och göra i ordning hemma. När jag väl kommer hem och har lagat middag/matlåda så är energin som bortblåst. Men jag tycker det är riktigt mysigt med höstmornar som är dimmiga och lite grå just nu. Helt i min smak faktiskt. Matlust/matinspirationen har kommit tillbaka lite grann som tur är också. Dessvärre har jag en väldigt dålig craving. Päroncider. Dricker ju nästan aldrig läsk annars men nu har jag svårt att sluta.

 

Vi hade några minst sagt spralliga besökare här på kvällskvisten. Endast en av dem ville vara med på film dock.

A har kommit på en töntig och monoton låt som bara är ett ord som upprepas hela tiden. Tänker inte ens skriva ordet här. Hur som helst så älskar såklart plutti i magen det hela och poppar loss så fort pappan sjunger och sparkar som en galning så fort han slutar. Blir väl pappas flicka skulle jag tro. 

För övrigt sinar liksom orken lite för varje dag nu. Viljan och suget att liksom rensa och boa växer sig dock starkare. Jag känner mig liksom inte riktigt till freds med att allting inte skulle vara klart när vi två blir tre. Höfterna och ryggen värker dock alldeles för mycket när jag försöker så jag inser liksom att om jag tar i ändå kommer arbetet bli lidande. Vecka 44 är jag ledig hela veckan och hoppas få lite gjort då. Sömnen just nu gör ju inte orken bättre och plutti väcker mig allt oftare på nätterna med sitt skuttande och kroppen värker varje gång jag vänder på mig. Cirka 106 dagar kvar nu och måste samtidigt försöka få klart allt till försäkringskassan så jag kan vara mammaledig.

Idag har vi varit och pratat med försäkringskassan för att få lite mer klarhet i föräldrapenningen. Jag fick med mig papper hem som skulle fyllas i och när jag loggade in på internetbanken för att hämta kontonummer fick jag mig en överraskning. Jag har fått flera tusen i skatteåterbäring som jag inte hade någon aning om att jag skulle få eller varför. För säkerhetens skull loggade jag in på skatteverkets hemsida för att kontrollera att det stämde, och visst stor samma utbetalningsspecifikation där. Det är väl som maken säger, tacka och vara glad. På tal om något helt annat blir jag mer och mer tillfreds med hösten som årstid för varje år som går. Nu är det nästan... kan det vara så? Det kliar nästan lite i avtryckarfingret. Jag har knappt fotograferat för nöjes skull på nästan ett år nu. Kanske kommer det tillbaka sen. Höstigt nog har jag idag lagat en härligt höstig soppa som jag ska dela med mig av receptet på sen. Nu ska jag försöka fixa något mellanmål fast aptiten tryter.

Det går framåt med barnrummet. Det ska upp lite hyllor, lampa osv för att liksom få det där sista piffet. Men annars är nog alla möblerna på plats! Vi har beställt en hållare så vi kan få upp sängmobilen också. Av någon underlig anledning skickar de våra grejer till Väster Färnebo för att hämtas från posten så jag måste be en gammal kollega hämta ut den åt mig bara. Blir säkert någon vända till med ommöblering också. När allt är klart ska ni få lite bättre bilder än dessa instagram-bilder. 

Det finns liksom inte ord för hur mycket jag längtar efter att få träffa lilla människan där inne i magen. Det har gått så otroligt snabbt vilket ger en bild av hur snabbt hon växer. I början av veckan kunde A känna pluttan sparka för första gången. För ett par dagar sedan låg hon och putade med rumpan så magen såg alldeles sned ut och vi kunde känna alldeles tydligt. Idag kan vi tydligt se utanpå magen när det sparkas och även känna den lilla foten i magen. I helgen hoppas jag att vi ska få klart barnrummet så jag kan sitta där inne och mysa med sparkarna sen. ^^

Igår var även Anna här på besök vilket var så himla mysigt. Vi fick även den underbara outfitten på bilden ovan till vår lilla känguru i magen. 

På hösten brukar jag alltid bli sugen på att rensa, sortera, städa, fixa osv. Problemet är att den känslan infinner sig även den här hösten, men kroppen är just nu inte bara min egen. Jag är mentalt och fysiskt trött och orkar inte alls så mycket som jag vill eller brukar. Det blir lite frustrerande att inte kunna lyfta, sitta på golvet, böja sig ner eller springa i trappor. Jag måste nog försöka finna ro i att situationen är som den är och anpassa mig för detta faktum även om det är frustrerande, tyvärr. Lite i taget. Att få sortera och ordna är ju annars lite av en nödvändig faktor för att sedan kunna krypa upp i soffan i ro med en kopp te och en bra bok. 

Tidigare under dagen när jag kom hem från jobbet slog jag på The Foo Fighters på Spotify. Då blev det riktig mag-pop från snuttis i magen. Så mysigt! Det märks att hon blir starkare för varje dag och det kommer nog inte vara lika behagligt särskilt länge till. Varje dag lite närmare revbenen. Går in i sjunde månaden om en vecka och vägde mig här om dagen. Då visade vågen på +3,5 kg. Känns skönt att inte gå upp för mycket under graviditeten eftersom det bara blir ett handikapp samtidigt som jag knappast går på någon svältdiet. Jag har med mig tre mellanmål till jobbet varje dag utöver frukost, lunch, middag och kvällis. Dock har jag med största sannolikhet samtidigt tappat en del muskler eftersom jag inte kunnat träna särskilt mycket under graviditeten.